När vi talar om luftkvalitet är det lätt att tankarna förs till bilder av rykande skorstenar eller storstäder insvepta i smog. Dessa synliga föroreningar är onekligen ett allvarligt problem, men en av de största hälsoriskerna i vår närmiljö är helt osynlig, luktfri och kan finnas i den luft vi andas varje dag i våra egna hem. Jag talar om radon, en radioaktiv gas som är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Att skapa ett hälsosamt inomhusklimat handlar inte bara om komfort, det är en fundamental del av att värna om vår och våra familjers hälsa. Vi står inför utmaningar, men också stora möjligheter att med kunskap och handling skapa tryggare och mer hållbara boendemiljöer.
Vad är radon och varför är det en hälsorisk
Radon är en naturligt förekommande ädelgas som bildas när grundämnet uran sönderfaller i berggrunden och jorden. Eftersom gasen är både osynlig och luktfri kan den obemärkt sippra in i våra hus. De främsta källorna till förhöjda radonhalter inomhus är marken under och runt huset, vissa byggnadsmaterial och i en del fall även hushållsvattnet. I Sverige är markradon den vanligaste boven. Ett undertryck skapas ofta i våra uppvärmda bostäder, vilket gör att radonhaltig luft från marken aktivt kan sugas in genom sprickor och otätheter i grundkonstruktionen. Särskilt utsatta är hus byggda på luftgenomsläpplig mark som grusåsar. En annan betydande källa är det som kallas blåbetong, ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som användes flitigt från 1929 fram till slutet av 1970-talet. Detta material innehåller uran och avger därför radon. Slutligen kan vatten från bergborrade brunnar innehålla höga halter av radon, som sedan frigörs till inomhusluften när vi duschar, diskar eller tvättar.
Hälsoriskerna vi inte kan ignorera
Även om radon i sig inte utgör en akut fara, är de långsiktiga hälsoriskerna väldokumenterade och allvarliga. Det är inte själva radongasen som är farligast, utan dess radioaktiva sönderfallsprodukter, så kallade radondöttrar. Dessa är metalljoner som fäster vid damm och andra partiklar i luften. När vi andas in dem fastnar de i våra luftrör och lungor där de avger alfastrålning som kan skada cellernas DNA och över tid leda till lungcancer. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder omkring 500 lungcancerfall i Sverige varje år. Forskning visar att risken för lungcancer ökar med cirka 16 procent för varje 100 Bq/m³ som radonhalten i inomhusluften ökar under en längre tid. Det är en siffra som är dubbelt så hög som antalet dödsfall i vägtrafiken och gör radon till en av våra största folkhälsorisker.
Rökning och radon en dödlig kombination
En av de viktigaste insikterna från forskningen är den starka samverkanseffekten mellan radon och rökning. Risken att utveckla lungcancer är betydligt större för en rökare som utsätts för radon än för en icke-rökare. Av de 500 årliga fallen beräknas hela 450 drabba personer som röker eller har rökt. För en rökare är den absoluta risken att drabbas av lungcancer cirka 25 gånger högre än för någon som aldrig rökt, och radon adderar ytterligare till denna redan förhöjda risk. Detta understryker hur viktigt det är att både sluta röka och att säkerställa låga radonhalter i hemmet. För oss som strävar efter en hållbar livsstil handlar det om att se helheten, vår personliga hälsa är oupplösligt sammanflätad med miljön vi lever i, både inomhus och utomhus.
Vägen till ett radonsäkert hem
Eftersom vi inte kan förnimma radon med våra sinnen är mätning det enda sättet att ta reda på vilka halter som finns i ett hem. Att mäta är ett enkelt men avgörande steg för att ta kontroll över sitt inomhusklimat. För att få ett tillförlitligt årsmedelvärde rekommenderas en långtidsmätning som pågår i minst två månader under eldningssäsongen, från 1 oktober till 30 april. Mätningen utförs med små mätdosor som beställs från ett ackrediterat laboratorium. Dessa placeras ut i bostaden, vanligtvis i sovrum och vardagsrum, enligt medföljande instruktioner. Det är en liten insats som kan ge ovärderlig kunskap om den miljö där vi tillbringar en stor del av vår tid.
Förstå gränsvärden och ditt ansvar
I Sverige är den nationella referensnivån för radon i bostäder och allmänna lokaler 200 Becquerel per kubikmeter (Bq/m³). Om en mätning visar värden som överstiger detta ska åtgärder vidtas. Detta är fastställt i Boverkets byggregler och är en viktig del av hälsoskyddet. Det är intressant att notera att Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar en lägre nivå på 100 Bq/m³ för att ytterligare minimera hälsoriskerna. Som fastighetsägare har man ansvaret att se till att radonhalten hålls så låg som det är rimligt möjligt, ett ansvar som även vilar på hyresvärdar och bostadsrättsföreningar. Om en mätning visar förhöjda värden är det första steget att identifiera källan till problemet för att kunna välja rätt åtgärd.
När åtgärder behövs
Om det visar sig att radonhalterna är för höga finns det lyckligtvis effektiva lösningar. Balansen mellan det vi kan göra som individer och vad som kräver större förändringar blir här tydlig. Beroende på radonkällan kan åtgärderna variera. Om radonet kommer från byggnadsmaterialet, som blåbetong, är en förbättrad ventilation ofta den bästa lösningen. Om radonet istället kommer från marken handlar det främst om att täta sprickor i grunden eller att installera en radonsug som leder bort den radonhaltiga luften. För att säkerställa att problemet hanteras korrekt och effektivt är det en god investering att anlita experter. Det finns specialiserade företag som erbjuder professionell hjälp med radonsanering, från utredning till installation och uppföljande kontrollmätning, vilket ger en trygghet i att problemet hanteras på bästa sätt.
Ett gemensamt ansvar för en tryggare inomhusmiljö
Arbetet för en säker strålmiljö är ett delat ansvar. Myndigheter som Boverket och Strålsäkerhetsmyndigheten sätter ramverken, medan kommunerna har ett tillsynsansvar. Men trots information och lagkrav finns en utmaning i det som kallas riskperception. Eftersom radon är en osynlig och ”naturlig” risk som finns i den trygga hemmiljön, kan det vara svårt att ta den till sig på ett personligt plan. I mitt eget liv har jag upptäckt att kunskap är det bästa botemedlet mot den sortens förnekelse. När vi förstår mekanismerna och riskerna blir det lättare att agera. Genom att mäta radon i våra hem tar vi inte bara ansvar för vår egen hälsa, utan bidrar också till en större medvetenhet i samhället. Varje hus som åtgärdas är ett steg mot att förebygga uppskattningsvis 200 lungcancerfall varje år. Det finns ingen perfekt lösning, men många bra steg på vägen mot ett friskare boende för oss alla.